Ditt bloggnamn

4 månader o 5 dagar sen tog det slut. Men för dig länge sen.. Har blivit lurad nu på kärlek 2 gånger av samma fucking person. Du vet att jag älskade dig över allt annat, du viste vad ja ville att hellre veta saningen direkt än att bli lurad. Du viste precis vad jag ville. Men de va bara något du sket i. Vi delade på ordet kärlek, jag tog kär och du lek. Jag vill inte behöva gråta över dig, men ville hellre inte höra att det va dig jag fick höra löngnr från. Så Vad hände med alla gånger som du sagt att du älska mig, löftet om att det var du och jag föralltid, varje gång nån av oss mådde dåligt då kom vi till varanndra men det kommer alldrig hända igen. Inget av det vi hade kommer hända igen. För du och jag är inte 1 längre. Vi går olika vägar nu, och det kanske vad mennat så. Men ett hål i mitt hjärta, som du lämnat efter för du hade sån stor del av mitt liv. Så jag är rädd för att va ensam. Du var min första riktiga kärlek, och den är speciel men att det skulle sluta såhär var väll nått ingen av oss hade tänk? Om det va det du tänkte så trodde jag helt fel om dig. För för mig fanns det ingen finnare än dig, ingen som hade sånt leende som dig som alltid fick mig att må bra. Det fanns ingen annan som kunnde få mig känna som du. För mig va du perfekt. Men det kommer aldrig bli vi ingen, ja kommer aldrig ta till baka dig, för du är nu som ett riktigt skämt.